SUOMEN YKSITYISTEN OPPIKOULUJEN DIGITAALINEN MATRIKKELI
Etusivu | Matrikkelin esittely | Koulut nimen mukaan | Koulut perustamisjärjestyksen mukaan | Luettelot | Tilastot | Lähteet

Digital matrikel över privata läroverk i Finland 1872-1977

Innehåller även motsvarande information om privata högstadier vilka ersätter grundskolan, avtalsskolor samt gymnasier 1977-2004

Presentation av matrikeln

För upprätthållande av denna digitala matrikel och för upphovsrätten svarar Jari Salminen och Privatskolornas Förbund. Som stomme för informationen i matrikeln har använts verket ”Yksityisoppikoulumatrikkeli 1872-1977” (Matrikel över privata läroverk 1872-1977) från 1993 (Jouko Teperi - Jari Salminen). I den digitala matrikeln ges vissa grundläggande uppgifter per skola om samtliga privata läroverk, som har varit verksamma i Finland från 1872 till övergången till grundskolesystemet (1972-1977), samt efter det om de privata skolor vilka ersätter grundskolan, de privata avtalsskolorna från och med 1999 samt om de privata gymnasierna från våren 2004.

I samband med sammanställningen av den digitala matrikeln har man även producerat ny information samt korrigerat observerade fel i matrikelverket. Skolornas verksamhetsställen har nu kartlagts systematiskt och för många skolors vidkommande har specificeringar gjorts i fråga om deras historiska skeden. Nya fotografier på skolbyggnader har hittats i arkiven och erhållits av privatpersoner.

Den stora fördelen med en digital matrikel i stället för en tryckt är möjligheten att göra korrigeringar och uppdateringar av uppgifterna. Privatskolornas Förbund önskar att den som lägger märke till brister eller fel i databasen skulle meddela matrikelns upprätthållare om detta per e-post: jari.salminen@helsinki.fi. Det går även att komplettera med fotografier av skolbyggnader, där fotografier saknas.

Tack vare finansiellt stöd av kulturfonden Suomen Kulttuurirahasto har det varit möjligt att förverkliga den digitala versionen i denna omfattning. Särskilt vill jag tacka de inemot 300 kommunala tjänstemän, arkivtjänstemän, skolornas lärare och rektorer samt privatpersoner, vilka har hjälpt till att samla in uppgifter och fotografier till matrikeln

Matrikeln är enbart på finska men förteckningarna i den och en del av den information, som ges för de olika skolorna separat, kan man med hjälp av följande presentation ta del av, även om man inte behärskar finska.


Helsingfors 20.8.2005

Jari Salminen

Gränsdragningen som gäller privata skolor

I samband med arbetet med matrikeln över de privata läroverken var man tvungen att göra flera gränsdragningar i de uppgifter, som presenteras i matrikeln. Detta beror på att termerna ”privat” och ”läroverk” som begrepp inte är helt entydiga i de olika skedena av finländsk skolhistoria. Lagstiftningen om privata skolor har ändrats under decenniernas lopp. Man kan inte i den finländska skollagstiftningen direkt hitta en författning, på basis av vilken man entydigt kunde anse att det privata skolsystemet skulle ha uppkommit.

Beträffande gränsdragningen i tid beslöt man, att uppgifter ges från och med skolordningen 1872. I denna förordning definierades de privata elementläroverken, dvs. de privata läroverken, och utformades jämförelsevis detaljerade ramar för deras förvaltning genom att man likställde dem med andra motsvarande skolor. Samtidigt skedde en tydlig ökning i antalet privata läroverk och deras verksamhet blev därför allt viktigare. Från databasen har utelämnats de privata läroverk, vilka varit verksamma och upphört före 1872. De spelade en viktig roll vid uppkomsten av en privat skolform i Finland. Dessa skolor har behandlats i verket Yksityisoppikoulujen historia 1872-1977 (Jari Salminen - Jukka-Pekka Pietiäinen - Jouko Teperi), som utkom 1995.

I den digitala matrikeln ges information om samtliga finska och svenska privata läroverk 1872-1977 vilka har varit verksamma i Finland och vilka har fått de statliga myndigheternas tillstånd att grundas. Sålunda har s.k. hemskolor, som upprätthölls av privatpersoner i synnerhet på 1800-talet, inte tagits med i matrikeln. De privata läroverk på främmande språk, vilka var verksamma i Finland 1872-1977 har uppgivits i en skild förteckning: Suomessa toimineet vieraskieliset yksityiset oppikoulut 1872-1977 (Privata läroverk på främmande språk vilka varit verksamma i Finland 1872-1977).

Folkskolan och läroverken upphörde i vårt land senast 1.8.1977. Folkskolan och mellanskolan slogs ihop till en enhetlig grundskola. Gymnasiet förblev ett separat lärosäte. Det traditionella läroverket hade därmed upphört. Största delen av de privata läroverken hade före den nämnda övergångsperioden överlämnats i kommunal ägo. Från 1977 ges i databasen information per skola om de privata läroverk, vilka fortsatte som ersättande skolor, från 1999 som s.k. avtalsskolor och/eller privata gymnasier. Dessutom har av dessa skolor förutsatts rättighet att utfärda avgångsbetyg över genomgången grundskola eller gymnasium.

De senaste uppgifterna i den digitala matrikeln är från läsåret 2003/2004. De nutida privata skolor och gymnasier, vilka är verksamma och vilka utfärdar avgångsbetyg från grundskola har uppgetts i en separat förteckning: Toiminnassa olevat yksityiset koulut, joilla on oikeus antaa perusasteen päästötodistuksia sekä yksityiset lukiot (Verksamma privata skolor vilka har rätt att utfärda avgångsbetyg på grundnivå samt privata gymnasier).

Flera olika separata linjer och parallellskolor har grundats i anslutning till privata läroverk under den tid som matrikeln omspänner. Sådana är fortbildningsinstitut, jordbrukslyceer, kvällslinjer och separata parallellskolor. Upprätthållaren av ett läroverk var tvungen att söka separat tillstånd att grunda en dylik skild avdelning samt ytterligare erforderliga tillstånd för rätten att bevilja avgångsbetyg, vilket berättigar till universitetsstudier, samt rätten att utfärda betyg över genomgången mellanskola. De beviljades även statsstöd separat. Eftersom de likväl var verksamma i synnerligen nära samarbete med moderskolan (samma ägare, ofta samma chef, samma skolbyggnad, delvis samma lärare) har dessa i matrikeln inte räknats som egentliga privata skolor, utan uppgifterna och statistiken över dem ges i samband med huvudskolans uppgifter under punkten Erityispiirteet (Särdrag).

Parallellavdelningar vid statliga läroverk, vilka upprätthölls med privata medel, och vilka var verksamma i Finland särskilt under den autonoma tiden, räknas i detta sammanhang inte till de privata läroverken. I praktiken utgjorde de en viktig del av de statliga skolorna, även om de fick sina medel ur privata källor, och de administrativt (tillståndsförfarandet) delvis kunde likställas med privata läroanstalter. Även om skolmyndigheterna för att förenkla saken i sina förteckningar och sin statistik kunde definiera de statliga skolornas privata fortsättningsklasser (gymnasierna) och flickskolornas privata fortsättningsinstitut administrativt som privata skolor, var skillnaderna i praktiken jämfört med de privata skolorna betydande. I det vardagliga arbetet var de delar av de statliga skolorna. De delade ofta samma skolbyggnad, hade gemensam rektor och gemensamma lärare med "moderskolan", som de helt klart i det praktiska skolarbetet var en naturlig del av. De med privata medel verksamma fortsättningsklasserna och fortsättningsinstituten, vilka var fast anslutna till statliga läroverk finns i en separat förteckning: Valtion oppikoulujen yhteydessä toimineet yksityiset jatko-opistot ja jatkoluokat (Privata fortsättningsinstitut och fortsättningsklasser i anslutning till statliga läroverk).

I matrikeln har inte särskild uppmärksamhet fästs vid den privata skolans ägare. Ägaren kan ha varit en privat person, en understödsförening, ett aktiebolag, en stiftelse eller en kommun. Vissa begränsningar har dock gjorts i fråga om de läroverk, vilka har upprätthållits av en kommun.

Kommunerna Luumäki och Utajärvi grundade hösten 1945 en samskola enligt lagarna om privata skolor. Deras mål var emellertid från första början att utvecklas till s.k. kommunala försöksmellanskolor, när ifrågavarande lagstiftning hade vunnit laga kraft. Detta skedde redan under samma läsår (10.1.1946). På grund av detta har dessa skolor inte tagits med i databasen, såsom inte heller andra senare grundade kommunala försöksmellanskolor

I lagen om ändring av privata läroverk till kommunala skolor som gavs 3.6.1966, stadgas, att statsrådet kan bevilja en kommun, som äger ett privat läroverk eller som har ingått avtal med ägaren till ett privat läroverk på dess område om att läroverket inklusive tillgångar och skulder överlåts i kommunens ägo, rätt att ändra skolans mellanskolestadium till en mellanskola, som hör till folkskolan och ett eventuellt gymnasium till ett separat privat läroverk, som ägs av kommunen. Med stöd av denna lag har man följt de läroinrättningar, vilka har övergått i kommunal ägo endast fram till överlåtelsen.

Vid tidpunkten för grundskolförordningen 26.6.1970 gavs en förordning även om kommunala och privata läroverk. I denna förordning har man skilt åt de kommunala och privata skolorna. Med kommunalt läroverk avses i denna förordning ett läroverk, som upprätthålls av en kommun, ett kommunförbund eller ett sådant aktiebolag, i vilket en eller flera kommuner har den huvudsakliga beslutanderätten, som de har förbundit sig att behålla. Med privat läroverk avses i denna förordning läroverk, som upprätthålls av finsk medborgare eller registrerat finskt samfund eller stiftelse. Uppgifter om dessa av kommunen upprätthållna skolor har givits fram till övergången till grundskolesystemet. På samma sätt har man förfarit i de fall, i vilka kommunen före övergången till grundskolesystemet har övertagit ansvaret för skolans upprätthållande av en understödsförening eller ett aktiebolag. Tidpunkten för överlåtelsen till kommunen har i dessa fall meddelats enligt den officiella förordningen 1966 eller enligt tidpunkten för kommunens övergång till grundskolesystemet. Däremot har sådana nya läroverk, vilka upprätthålls av kommunen och vilka har grundats efter förordningen 26.6.1970 inte inkluderats i matrikeln, utan dessa har presenterats i en separat förteckning: Asetuksen 26.6.1970 jälkeen kuntien perustamat ja ylläpitämät yksityiset oppikoulut (Efter förordningen 26.6.1970 grundade privata läroverk, vilka grundats av kommuner, och vilka upprätthålls av dessa).

Uppgifter om privata skolor

• Koulun nimi (Skolans namn): Skolans officiella namn framgår inte alltid entydigt ur skolans tillståndshandlingar. Till exempel har tillstånd beviljats 22.3.1905 för att grunda en finsk samskola med åtta klasser i S:t Michel. I ett dylikt fall – som det finns många av – har man konsekvent använt – såsom i exempelfallet namnet Mikkelin (suomalainen) yhteiskoulu [(Finska) samskolan i S:t Michel]. Ordet suomalainen har skrivits inom parentes, eftersom det senare ströks ur skolans namn. Man har förfarit så för enkelhetens skull och för att spara utrymme. Man har sålunda inte behövt anteckna två skolor i förteckningen, Mikkelin suomalainen yhteiskoulu och Mikkelin yhteiskoulu. Om skolan har övergått i statens ägo eller upphört innan ordet suomalainen hade avlägsnats ur namnet har parentes inte använts. Särskilt svårt har det under forskningsarbetet visat sig vara att utreda användningen av liten och stor begynnelsebokstav i skolornas namn. Olika källor ger därtill mycket olika uppgifter om stavningen av dessa namn. Särskilt gäller det för begynnelsebokstaven för ordet suomalainen och yhteiskoulu. I databasen har använts liten begynnelsebokstav i orden suomalainen och yhteiskoulu, yhteislyseo (samlyceum), tyttökoulu (flickskola) osv., om ifrågavarande läroinrättning inte särskilt har fäst uppmärksamhet vid frågan under insamlingen av uppgifter i samband med matrikelarbetet.
  
  
• Koulutalon valokuva (Bild på skolhuset): Fotografiet visar skolans senaste verksamhetsställe om inte annat nämns i bilduppgifterna.
  
  
• Perustamislupa (Tillstånd att grundas): Anges datum för när läroverket har fått tillstånd av senatens ekonomiavdelning, efter 1918 av statsrådet att grundas. Särskilt under 1800-talet och i början av 1900-talet ansökte privatpersoner om tillstånd att grunda läroverk. För dessa har angivits yrke eller titel Under självständighetstiden beviljades tillstånd för att grunda en skola på basis av ansökan så gott som utan undantag till en understödsförening eller ett aktiebolag. Eftersom understödsföreningarna skulle vara registrerade föreningar har förkortningen rf inte meddelats skilt efter varje namn.
  
  
• Omistajat (Ägare): Som ägare har angivits understödsförening, aktiebolag, kommun eller privatperson (privata personer) som har ägt skolan. I samband med ett eventuellt byte av ägare har åren för innehavet uppgetts.
  
  
• Oikeus antaa keskikoulutodistuksia, peruskoulun päästötodistuksia (Rättigheten att utfärda betyg från mellanskola, grundskolans avgångsbetyg): Anges datum för när läroanstalten första gången eller permanent har fått rättighet att utfärda betyg från mellanskola (grundskolans avgångsbetyg). I förordningen om privata läroverk 18.3.1919 fastställdes, att privata skolor, även om de hade ett officiellt tillstånd, skulle ansöka om rätten att utfärda betyg.
  
  
• Ylioppilastutkinto-oikeus (Rättighet för studentexamen): Anges datum för när läroverket första gången för viss tid eller permanent har fått rättighet att utexaminera studenter för tillträde till universitet eller högskola.
  
  
• Tilastoja (Statistik): Statistikuppgifter ges i matrikeln för skolans första eller andra officiella verksamhetsår samt för de läsår som börjar med hela tiotal dvs. 1880, 1890, 1900, 1910, 1920, 1930, 1938 (undantag på grund av vinterkriget), 1950, 1960, 1970, 1980, 1990, 2000. I statistiken anges: a) antalet lärare sammanlagt, b) antal elever, c) antal godkända i vårens studentskrivningar. Efter 1977 meddelas statistikuppgifter endast för läsåren 1980-1981, 1990-1991 och 2000-2001.
  
  
• Erityispiirteitä (Särdrag): I detta sammanhang meddelas tillkomsten av eventuella fortsättningsklasser, utvidgning av skolans verksamhet, grundande av jordbrukslyceer, grundande av parallellskolor och kvällslinjer, överlåtelse av skolan till staten, betydande avvikelser från de statliga läroverken med avseende på läroplanerna, omfattande försöksverksamhet, speciella religiösa och ideella inriktningar, särskild fokus i läroplanen på en yrkesinriktad examen samt de karelska ambulerande skolornas specialskeden.
  
  
• Toiminnan päättyminen yksityisenä oppikouluna (När verksamheten som privat läroverk upphör): Anges orsaken till att skolans verksamhet som privat skola (läroverk) har upphört samt tidpunkten, vilken kan vara någon av följande:
  1. överlåtelsen i statens ägo (VAL)
  2. övergången till kommunal skola eller överlåtelsen i kommunal ägo (KUN)
  3. gått ihop med annan privat läroinrättning (YHD)
  4. skolan har lagts ned (LAK)
  
  
• Koulun rehtorit (Skolans rektorer): Fram till 1951 hade ett privat läroverk en direktör/föreståndare (direktris/föreståndarinna. Endast rektorer med fast anställning eller rektorer vilka har skött vikariat på minst ett år anges.
  
  
• Koulurakennukset (Skolbyggnader): Under denna rubrik har man strävat efter att ange de viktigaste ställena, där skolan varit verksam. Likaså anges året då skolans eget skolhus har färdigställts samt betydande till- och ombyggnader.
  
  
• Koulua koskevat julkaisut (Publikationer om skolan): Tryckta publikationer som handlar om skolan, såsom historia, historiker, matriklar samt jubileums- och minnesskrifter, anges. I flera av skolornas årsberättelser finns sammandrag över skolans olika skeden och historia, historiker och matrikeluppgifter. Särskilt under den autonoma tiden och under de första decennierna av självständighetstiden brukade man under jubileumsår skriva om skolans olika skeden i årsberättelsen. I matrikeln omnämns av dessa skrifter sådana som omfattar presentationer på mer än några sidor. Då inte ett enda självständigt verk eller artikel har publicerats om en privatskola, har i några fall angetts lokalhistoriska publikationer, i vilka skolan nämns.
  
  
• Yksityisen koulun toiminnan jatkaja (Uppgifter om vilken instans/vilka som har fortsatt den privata skolans verksamhet): Anges vem/vilka som eventuellt har fortsatt den privata skolans verksamhet.
  
  
• WWW-kotisivujen osoite (webbadresser): Anges webbadressen till portalerna för de privata skolor som fortfarande är verksamma. För de privata läroverk, vilka har övergått till kommunen eller staten anges webbadressen till den nutida upprätthållaren. Om verksamheten fortsätts av ett enskilt högstadium och gymnasium, finns en länk till gymnasiets hemsidor. http-adresserna har granskats 14.8.2005.

Användningen av den digitala matrikeln och förteckningar:

Till uppgifterna per skola kommer man via en förteckning i alfabetisk ordning: Koulut nimet mukan (Skolorna enligt namn) eller årsberättelse, där de privata läroverken anges i den ordningsföljd de har grundats: Koulut perustamisjärjestyksen mukaan (Skolorna i kronologisk ordning i enlighet med när de grundats).

Därtill finns följande förteckningar till förfogande:

1. Toiminnassa olevat yksityiset koulut, joilla on oikeus antaa perusasteen päästötodistuksia sekä yksityiset lukiot (De privata skolor, vilka är verksamma och vilka har rätt att utfärda avgångsbetyg för grundstadiet, samt privata gymnasier).
2. Yksityiset koulut paikkakunnan mukaan (Privata skolor enligt ort)
3. Lakkautetut yksityiset oppikoulut (Nedlagda privata läroverk)
4. Valtion haltuun otetut yksityiset oppikoulut (Av staten övertagna privata läroverk)
5. Suomessa toimineet vieraskieliset yksityiset oppikoulut 1872–1977 (Privata läroverk på främmande språk i Finland 1872-1977)
6. Neuvostoliitolle 1940 ja 1944 luovutettujen alueiden yksityiset oppikoulut (Privata läroverk på områden, som har överlåtits till Sovjetunionen 1940-1944)
7. Valtion oppikoulujen yhteydessä toimineet yksityiset jatko-opistot ja jatkoluokat (Privata fortsättningsklasser och fortsättningsinstitut, vilka har varit verksamma i anslutning till statliga läroverk )
8.Asetuksen 26.6.1970 jälkeen kuntien perustamat ja ylläpitämät yksityiset oppikoulut (Privata läroverk, vilka har grundats efter förordningen 26.6.1970 har grundats av kommuner och vilka upprätthålls av dessa)


Tilastot (Statistik): I statistikdelen anges antalet privata läroverk per läsår 1872-1966. I tabellen har angetts följande statistikuppgifter 1872-1966:
a) antalet privata skolor sammanlagt
b) varav svenskspråkiga
c) varav finskspråkiga
d) antalet nya privatskolor
e) av dessa sådana som grundats på landsbygden
f) antalet pojkskolor
g) antalet flickskolor
h) antalet samskolor
i) antalet skolor som har beviljats rätt att utexaminera för tillträde till universitet

I denna statistik har beaktats de skolor för vilka anges digitalmatrikeluppgifter. Skolan har tagits med i statistiken för ett visst läsår förutsatt att den har fått sitt verksamhetstillstånd och inlett sin verksamhet under det året. Om läroverket har omorganiserats gradvis (från pojk- eller flickskola till samskola) har detta inte beaktats i punkt a-g som två olika skolor, utan skolan har statistikförts utgående från den gradvis begynnande skolformen.

Om skolan har övergått i statens ägo gradvis, beaktas den i statistiken så länge det finns kvar privata klasser i den. Samma gäller för gradvis nedlagda skolor. Däremot har eventuella tillfälliga korta avbrott i skolverksamheten inte beaktats i statistiken.

Tvåspråkiga skolor, Porvoon naisopisto (Kvinnoinstitutet i Borgå) och Rudolf Steinerskolan har i statistiken angetts som finskspråkiga. Köpingar har i denna statistik räknats till landsbygden varför t.ex. Lahden yhteiskoulu (Samskolan i Lahtis), som grundades 1896, har statistikförts under läroverk vilka har grundats på landsbygden.

I matrikeln ges inte uppgifter efter läsåret 1965/66 för de skolor, vilka blev kommunala med stöd av lagen 3.6.1966. Av samma anledning ansågs det inte nödvändigt att ge statistikuppgifter efter läsåret 1965/66. När förordningen 26.6.1970 dessutom gjorde skillnad mellan kommunala och privata läroverk, skulle en presentation av statistik från våren 1967 framåt ha krävt utredning av tiotals kommunägda, men formellt ännu privata läroverk, skeden och uppgifter ända fram till övergången till grundskolesystemet. Detta har inte varit syftet med matrikelarbetet eller sammanställandet av statistiken. Dessutom måste det faktum understrykas, att Finlands statistiska årsbok även efter lagen 3.6.1966 och förordningen 26.6.1970 alltfort har räknat de kommunalt ägda, till kommunerna överlåtna läroverken som privata utan att bry sig om de formuleringar och entydiga definitioner, vilka ingår i lagen och förordningen.

Den statistik som presenteras i tabellen avviker från och med läsåret 1892–1893 i någon mån från uppgifterna i den matrikel som trycktes 1993. Orsaken är att grunderna för avgränsningen har ändrats. De kommunalt upprätthållna privata läroverk, vilka 1892–1905 uppkom ur statens elementarskolor upptogs inte i den tryckta matrikeln, utan de angavs i en separat förteckning. Dessa ingår emellertid i den här digitala versionen under uppgifterna per skola.

Lähteet (Källor): Beträffande fotografierna av skolbyggnaderna har arkivkällorna angetts vid varje fotografi. [Fotografiet på matrikelns hemsida: Uleåborgs finska samskolas årsberättelse 1908/1909, Helsingfors universitetsbiblioteks samlingar]. Vid katalogiseringen har använts varje enskilt arkivs egna markeringar.